måndag 10 februari 2014

Det är skillnad på fruktos (HFCS) och fruktos (färsk frukt)

Fruktos är ämnet som i stora mängder gör socker värre för kroppen än andra former av kolhydrater. Så skriver KostDoktorn och hänvisar till nya studier som SvD i sin tur hänvisar till.

Det gör mig för-annad att läsa sådant. Det gör att folk börjar undvika frukt eftersom dessa förknippas med fruktos. Vad är egentligen skillnaden på naturligt fruktos i frukt och HFCS (High Fructos Corn Syrup) eller Isoglukos som det heter på svenska?

Bara att läsa namnet på svenska förklarar en hel del. Glukos antyder att det inte alls handlar om fruktos överhuvudtaget, utan om en sötningsprodukt som framställs ur stärkelse (pasta, etc). Stärkelsen hydrolyseras och omvandlas till glukossirap. Med hjälp av enzymer omvandlas sedan 40-90% av glukosen till fruktos.
Isoglukos med ca 50% fruktosinnehåll har samma söthet som vanligt rörsocker (sackaros).

Hur mycket fruktos finns i vanlig frukt då?

Vi börjar med att ta reda på mer om fruktos, fruktsockret. Även om fruktos kallas för fruktsocker, finns sällan stora mängder fruktos i frukt.

Lars-Gunnar Franzén, kemiprofessor i Halmstad har forskat i detta. Äter du 500 gram frukt, får du bara i dig några tiotal gram fruktos. Denna lilla mängd kan kroppen hantera - den är inte farlig. Äter du 3 kilo får du i dig 6 gånger mer, inte heller mycket.

Den största källan till fruktos är inte frukt, utan vanligt vitt socker, som består av glukos och fruktos. Fem normalstora smågodisbitar innehåller minst lika mycket fruktos som 500 g frukt. Normalt köper vi inte fem smågodisbitar, utan snarare 300-400 gram eller mer.

Glykolysen omvandlar glukoset i blodet till energi

Glukos är en sockerart vi är vana vi i Sverige eftersom vi länge ätit stärkelserik föda som potatis, ris och bröd. När cellen tar upp glukos från blodet bryts sockret ner genom glykolysen och blir till energi. Om kroppen inte behöver energi just då lagras det som glykogen (kroppens motsvarighet till stärkelse). Muskelceller lagrar glykogen för eget behov och levern lagrar glykogen åt resten av kroppen.

Fruktos samlas i och utsöndras från levern

När energibehovet ökar släpper levern ut glykogen som socker i blodet. Omsättningen av glukos är alltså reglerad i kroppen. Så långt har vi koll.

Vad händer om vi äter fruktos? Bara leverceller tar effektivt upp denna sockerart och fruktos fungerar dåligt som energikälla för muskelceller. Den smiter också förbi glykolysen eftersom fruktos börjar brytas ner alldeles oavsett om kroppen behöver energi eller inte. Den är lättsmält med andra ord.

Frukt innehåller lite fruktos - godis enorma mängder

Eftersom frukt innehåller så pass lite fruktos är det inte frukt vi ska vara rädda för utan de stora mängderna i stärkelserik mat och Isoglukos (HFCS).

Frukt blir till fett?

Det är inte troligt att frukt som bara innehåller lite fruktos skulle omvandlas till fett om man inte åt enorma mängder vill säga. Däremot räcker det med en handfull smågodis (Colaflaskor m.m.) för att kroppen ska omvandla det till fett, eftersom fruktosmängden är så stor.

HFCS, smågodis och leversjukdomar

Fruktosen tillverkar triglycerider (vilket är anledningen till att frukterianer inte behöver äta så mycket fett) och eftersom fruktosen i frukten är så lite, så blir fettbildningen också låg.

Äter man godis och annat med HFCS omvandlar levern fruktosen till enorma mängder fettsyror som går ut i blodet och lagras i fettceller. Problem med fettlever har ökat kraftigt, vilket kan förklaras med att levern måste ta hand om allt mer fruktos (från godis, läsk och stärkelserik mat). Detta är kopplat till bukfetma och typ-2-diabetes.

Fruktos i frukt inte problemet

Fruktos i stora mängder är farligt för kroppen och det är godis, läsk och stärkelse som är problemet - inte frukt. Frukt ger oss inte bara livsnödvändig fruktos och glukos, tillverkar fett och proteiner (aminosyrerik), flavonoider, vitaminer och mineraler, enzymer och annat, de är också otroligt goda.

Socker vanligaste fruktoskällan

Den vanligaste källan är alltså vanligt socker, som består av två monosackarider, glukos och fruktos. En annan skillnaden på fruktos och glukos är att fruktos har en keton-grupp, istället för en aldehyd-grupp som glukos har. Det finns 18 olika enkla sockerarter, monosackarider, men bara tre i vår föda: fruktos, druvsocker (glukos) och galaktos.

Fyra sockerarter i vår kost - omvandlas alla till monosackarider

Det finns ett stort antal dubbla sockerarter, disackarider, men bara fyra i vår föda: vanligt socker (sackaros), mjölksocker (laktos), maltsocker (maltos) och trehalos. Vid matsmältningen delas dessa upp i monosackarider:

Sackaroset (alltså det vita rörsockret vi strör över allt vi äter) delas i kroppen upp i glukos och fruktos (det är därför vi ääääälskar sötsaker).

Mjölksockret delas i kroppen upp i glukos och galaktos.

Maltos delas upp i två stycken glukos (se upp alla julmustälskare).

Vi ska alltså vara försiktiga med allt vi äter. Allting bryts ner i kroppen. Det är alltså mycket värre att äta en portion makaroner än frukt och det är mycket farligare att äta ett par cola-flaskor och sura nappar än ett halv kilo apelsiner.

Läs även forsknings och framstegs vidriga artikel som verkligen snedvrider fruktosfaran - usch och fy för dem: