måndag 10 februari 2014

Varför vi gillar FUN Light (saft)!



Vi behöver åtta essentiella aminosyror för att reparera vår kropp. Vi behöver inte protein utan lättillgängliga aminosyror som tas upp i kroppen lätt som en plätt. Varför krångla med att bryta ner protein till aminosyror för att sedan bygga upp dem till proteiner igen?

Aminosyror, enzymer och proteiner är samma sak: Aminosyror i olika långa kombinationer och de samverkar med varandra, men för att vara till nytta för oss och våra kroppar måste de a l l t i d brytas ner av andra aminosyror och enzymer innan de kan byggas upp till proteiner som kroppen behöver.

Den första essentiella aminosyran är fenylalanin. Visst har du hört talas om det? Det finns människor som inte tål fenylalanin och därför måste man skriva ut det på produkter man förtär.

Fenylalanin finns som tillsats i många produkter. Vad som är skillnaden mellan den kemiska och naturliga varianten är jag osäker på och därför går jag inte in på det här.

Eftersom kroppen kräver fenylalanin tycker vi att FUN Light och andra varor fulla med fenylalanin är gott. Inte konstigt att vi älskar FUN Light. Det innehåller allt vi behöver, fast i kemisk form. Men eftersom den ä r i kemisk form är den också antagligen farlig. Man kan använda FUN Light för att döda myror. Det är bara att hälla ut det över myrorna, eller där de bor så dör de med en gång, eftersom den fungerar som ett nervgift för dem.

FUN Light innehåller äppelsyra (mm, gott(!)), natriumcitrat, sötningsmedel, goda härliga aromer, kaliumsorbat och äpple och hibiskusextrakt samt en fenylalaninkälla. Vem vill inte få i sig det?

Natriumcitrat är ett salt från citronsyran. Sötningsmedlen är aspartam och Acefulfam K. Aromerna, tja vem vet. Kaliumsorbat är neutraliserad sorbinsyra från frukt. Det låter ju naturligt eller hur, men långvarigt intag av kemiskt kaliumsorbat, som finns i många livsmedel, ger leverskador och allergiska reaktioner. Vi ska antagligen vara väldigt försiktiga med dessa "naturliga" ingredienser och satsa på äkta vara istället dvs. citron och äpple och annan frukt och bär.

Fenylalanin

Fenylalanin är en förelöpare till aminosyran tyrosin, dopamin, norepinefrin, epinefrin (adrenalin) och dessa kontrollerar hjärtfrekvensen, blodtrycket, syrekonsumtionen, blodsockerhalten, fettomsättningen och många hjärnfunktioner. Det krävs C-vitamin och B6-vitamin för dess omsättning.

Alla dessa (tyrosin, adrenalin och B6-vitamin m.m.) är uppbyggda av samma sak, aminosyror.

Brist på L-fenylalanin kan leda till underutveckling hos barn på grund av tyrosinbristen, men även till melaninbrist och det gör att man lättare får eksem.

Man (!) brukar rekommendera att man äter proteinrik föda inklusive kött, mjölk och ägg, men jag menar att vi inte alls behöver (eller ens bör) krångla till det med svårnedbrytbara proteiner. Det krävs en långsamt gående process i kroppen med mycket aminosyror och enzymer för att bryta ner proteinet, så varför inte ta fenylalaninaminosyran från direktkällor istället?

Koffein minskar för övrigt fenylalaninnivåerna i plasma och försvårar också upptaget av andra aminosyror som tyrosin, leucin och valin. Bara en parentes.

Direktkällor är frukt. Först och främst kommer den ständigt återkommande torkade aprikosen (1 kopp, 119g ger 0,24 g fenylalanin). Den har många underbara förmågor och vi borde uppskatta den mer. Därefter torkade bananer, torkade persikor, rå avokado (0,25g/100g), torkade fikon, vit grapefrukt, dadlar, färska bananer (1 kopp ger 0,11g). De flesta av oss har tillgång till bananer idag. Lägg märke till att fenylalaninmängden inte alls är särskilt stor jämfört med mjölk och kyckling.

Skulle man inte ha tillgång till dessa källor finns det svårnedsmältningsbara proteinkällor innehållandes fenylalaninkällor dvs kött, mjölk och ägg, men kom då ihåg att du också får en dos av syraöverskott, som leder till sjukdom. Har du redan cancer och intar kött, mjölk och ägg kommer cancerns storlek bara att öka. Men om du är hungrig och svälter, varsågod, ät av det som finns - det är halal (även om det inte är första rekommenderade källan för näring i islam). Kanske har du inte råd med frukt och bär, gör då det bästa av situationen.

Sötningsmedlet aspartam och fenylalanin

Sötningsmedlet aspartam (E 951) eller Nutra-Sweet togs fram kemiskt 1965 och introducerades i början av 1980-talet i Sverige. Den framställs syntetiskt och är uppbyggt av två aminosyror, fenylalanin och asparaginsyra. Skillnaden är att de är kemiskt framställda, vilket har fått oanade konsekvenser.

Man brukar säga att man kan konsumera 2,4 g aspartam/dag utan risk (40 mg/kg x 60 kg). FUN Light och andra aspartamsötade läskedrycker får innehålla högst 600 mg/l. Det betyder att en smal person som väger 60 kg kan dricka 4 liter läsk per dag. Som andra proteiner bryts aspartam ned i magsäcken, där pH är ca 3. En stor de bryts ned i mag-tarmkanalen. Den sönderdelas i tre delar, metanol, fenylalanin och asparaginsyra.
Metanol finns naturligt i frukt och fruktjuicer. Man räknar med att vi idag får i oss cirka 3 g fenylalanin per dag från födan (normalkost med kött, mjölk och ägg), men dricker man stora mängder cola och andra drycker och fenylalaninkällor ökar denna såklart.

Så vad är problemet med aspartam?

Det har visats i djurförsök att tillförsel av mycket höga doser aspartam eller fenylalanin kan påverka halten av vissa signalsubstanser i hjärnan som påverkar beteendet. Mycket höga doser av aspartam (fenylalanin) har hos unga rhesusapor framkallat konvulsioner som liknar epileptiska anfall. Man har dock inte sett några defekter på fortplantningsförmågan eller missbildningar på foster vid större intag.

Resultat från djurförsök tyder på att aspartam inte heller är cancerframkallande. Sammantaget har man utfört tre carcinogenicitetsstudier på råtta och i samtliga studier handlar det om s k livslång exponering (två år för råtta) och med doser upp till 8 g aspartam/kg kroppsvikt och dag. Denna dos, omräknat till en vuxen människa, motsvarar cirka 2 400 burkar aspartamsötad läsk varje dag under en livstid.

I press, radio och TV har det framförts att aspartam kan öka risken för att man ska drabbas av hjärntumör. Bakgrunden är en amerikansk forskningsrapport av Olney som anger en koppling mellan aspartam och hjärntumörer men tolkningen av data har kritiserats av andra forskare.

Incidensen av tumörer i hjärnan började öka under 70-talet i USA. Under mitten av 80-talet började ökningen plana ut och den trenden fortsätter in på 90-talet, där även en viss minskning i tumörincidens har registrerats. Däremot har det presenterats data av HArdell som anger att incidensen av hjärntumörer ökat i Sverige åldersgruppen 0-19 år under åren 1978-92. Någon förklaring till ökningen inom denna åldersgrupp har forskargruppen inte. Det skulle vara intressant att se vilka kostvaneförändringar och andra rekommendationer som getts den här tiden, samt se vilka nya livsmedelslagar som infördes den här perioden.

Vad åt man på 70-talet?

Kassler och ananas, blodpudding, fiskpinnar, köttfärslimpa. chili con carne, lövbiff, valbiff. Nya kulturföreteelser var kinarestauranger och pizzerior och chili con carne. Kalops var populärt. Man åt mera glass, godis och läsk. Tunnbrödrulle och McDonalds var andra nya fenomen. Läs mer här.

Läs även om den bruna maten här.

År 1973 öppnade den första McDonaldsrestauranger i Sverige. Den 27 oktober 1973 öppnades den första restaurangen i Sverige på Kungsgatan i Stockholm. Tätt därpå följde ytterligare tre etableringar i Stockholm - på Sveavägen, Götgatan och S:t Eriksgatan. 1977 öppnades den första restaurangen utanför Stockholm i Norrköping och 1985 öppnas den första McDrive i Kungens Kurva utanför Stockholm. Idag finns 220 restauranger från Luleå i norr till Ystad i söder. Läs mer om McDonalds Sverigehistoria här.

FUN Light vs. mjölk och mängden fenylalanin

Aspartam finns i FUN Light, i läkerol, i Coca Cola, Extra tuggummi och mycket mer. Hur mycket fenylalanin kommer från lightläsk? Vi får i oss ca 1,5 mg fenylalanin från olika lightprodukter varje dag. De som dricker allra mest lightläsk kan komma upp ungefär 5-7,5 mg under en bra läskdrickardag. Så även storkonsumenter av lightprodukter sötade med aspartam får i sig mindre än 1 procent av sitt dagliga intag av den essentiella aminosyran fenylalaning från lightläsk.

100 g kycklingfilé innehåller däremot faktiskt hela 250 mg fenylalaning. Ett endaste glas mjölk innehåller 180 mg fenylalanin. Så låt oss bli rädda för kyckling och mjölk! :-)

Vi måste börja sprida detta. Kanske skapa en grupp på facebook?!

I små mängder kan vi äta kyckling och mjölk då och då, men det bör ses som "godis". Det genererar också syraöverskott i kroppen som leder till sjukdomar, därför ska vi sluta eller minska på mjölkdrickandet och köttätandet och istället öka på frukt och bär, gärna 80% frukt och bär varje dag. Allt som behövs för kroppen finns nämligen i frukt och bär. Läs gärna tidigare inlägg jag gjort för mer information om fett, proteiner och kolhydrater samt fruktos och glukos, aminosyror, enzymer, flavonoider etc.