tisdag 28 oktober 2014

Njursten och Vitamin B6

Min syster hade njursten när hon var liten. Tyvärr blir alltfler och allt yngre människor drabbade av dessa små kristaller som utsöndras från njurarna och skapar smärta. Dessa går förstås att förebygga genom rikligt intag av kalcium och balanserat intag av magnesium och vatten.

Precis som man får yrsel när kalciumkristaller kommer ut ur örat på en kan man balansera bort det med vatten och göra det mjukare med magnesium. Men man behöver inte få njursten alls. Njursten uppstår på grund av ens sura kroppsliga miljö. 

Vi är alla påverkade av maten vi äter, och miljön runtomkring oss och luften vi andas. Kemikalier som kommer in i kroppen och sura saker som t ex svavel, fosfor m.m. tas om hand och lagras i kroppen. 

Dels görs detta med vattnet vi har och som sedan binds ihop av salt. Dels görs det av fettet vi har - där är alla våra toxiner samlade. Dels görs det i form av kristaller som egentligen är kalcium förbundet med den kemikalien den tar hand om. Därför får vi förkalkade tallkottkörtlar, njursten och kristallöron. 


Njursten

Njursten är en sjuklig utfällning av salter med stenbildning som gemensamt kallas för konkrement. 

Bildningen kallas även lithiasis och grundas på vissa gemensamma principer. I njursystemet kan bildningen utgöra en av, eller blandning av, flera kompositioner. De vanligaste kompositionerna innefattar oxalat och urat. 

I gallblåsan och gallgången sker stenbildningen i första hand från gallsalter och kolesterolderivat. 

Polyper i näsgångarna är också en komposition av flera kompositioner. 

Konkrement i magtarmkanalen heter enteroliths och kan vara mycket stora med vikt på flera kilo. Dessa har oftas krävt många år för att växa till sin storlek. 

10 % av männen och 3 % av kvinnorna i Sverige går till läkare och får bekräftat att de har njursten eftersom de flesta med njursten inte känner av att de har det. 

Njursten i världen

Hur mycket njursten som bildas och vilken slags njursten som bildas beror lite på var i världen man är och vilken mat man äter och om man fastar eller inte. 

I Europa är stenar med högt kalciuminnehåll vanligast. Kalciumet är där den bindande jonen. Dessa är av olika storlek och fastnar vid tre ställen: Vid ingången från njuren till uretär, eller där uretären passerar iliacakärl, eller vid ingången till urinblåsan. 

Njursten orsakar i sin tur andra sjukdomar som hydronefros och pyelonefrit. 

Hydronefros

Hydrofrenos är en vidgning av njurbäckenet och leder obehandlat till njurskada. Har man ökad eller minskad urinproduktion kan orsaken vara hinder och har ofta högt blodtryck (eftersom kroppen är försurad och binjurarna kämpar för att hålla kroppen i balans, vilket leder till ökat blodtryck). 

När urinvägshindret tas bort börjar man ofta kissa enorma mängder urin och dessa måste då kompenseras med vatten och salt. Om hydronefros har funnits länge kan en av njurarna helt ha förlorat sin funktion och opereras då bort. (Undrar om fasta kan läka njuren - såklart den kan!!)

Pyelonefrit

Njurbäckeninflammation, också kallad pyelonefrit, kommer som följd av en urinvägsinfektion som försvårats och spritt sig. Bakåtflödande urin och hinder i röret ökar risken. Först drabbas man oftast av en urinvägsinfektion som sedan övergår i ryggsmärtor, feber, frossa och kräkningar. Man blir öm över njurarna och uttorkad. 

Undrar varför läkarna inte kollar detta oftare när man har ont i ryggen eller har urinvägsinfektion?!

Man kan se att sänkan, mängden vita blodkroppar och CRP är förhöjda. Vid misstanke om inflammation ges tyvärr antibiotika.

Sänka (SR)

 Sänkningsreaktion är ett vanligt test som utförs på blod för att finna tecken på kronisk inflammation. Testet mäter hur snabbt erytrocyterna (de röda blodkropparna) sjunker när blodet får stå i ett rör med tillsatt antikoaulantium t ex citrat. Den plasmapelar som då uppstår mäts i millimeter efter en timmes sedimentation och utgör sänkningsvärdet. Under 20 mm är ett normalt värde. Hur snabbt de röda blodcellerna sjunker beror på deras tendes till myntrullebildning som avgörs av deras konformation och plasmainnehåll. Plasmainnehållet påverkas av immunoglobulinet och fibrinogen. 

Om plasman är rik på inflammatoriska proteiner ökar myntrullebildningen och därmed sänkan. 

En akut inflammation syns inte på sänkningsreaktionen eftersom omsättningen av plasmaprotein tar ett par dagar, då är CRP (snabbsänka) en bättre markör. 

Kalciumstenar

Cirka 90% av alla njurstenar är kalciumstenar. Näst vanligast är infektionssten som består av karbonatapatit eller magnesiumammoniumfosfat. 

Kalcium, kol och magnesium är alltså de komponenter i kroppen som tar hand om kroppens fiender kemikalierna och matens försurande komponenter t ex svavel och fluor, se tidigare artiklar. 

Njurstenar delas efter kemisk sammansättning in i fyra olika typer. De är kalciumsten, som nämnts ovan, liksom infektionssten. Därnäst kommer uratsten och cystinsten. 

Kalciumstenar består av kalciumoxalat eller kalciumfosfat. 

Cirka 5% av alla njurstenar är infektionsstenar (magnesium och kol binder istället för kalcium - kan bero på att kroppen inte har tillräckligt med kalcium att binda toxiner med). 

Bara 1% av alla njurstenar är cystinstenar. 

Njurstenar kan även vara kombinationer av flera stentyper. 

Om urinen innehåller tillräckliga mängder magnesium, pyrofosfat och citrat, motverkas det att salkristaller bildas. Saknas dessa ökar risken för njursten. Citrat är den viktigaste för att förebygga njursten. 

Njursten och fasta

Kroppen rengör sig själv och läker sig själv vid vissa speciella tidpunkter på dagen.

Ofta får man en kraftig smärta i flankerna och den kan komma plötsligt, bli stark och utlösa yrsel, kallsvettning och lättare kramper. När stenen passerar urinblåsan känner man huggkänslor. 

Kroppen renar sig sent om kvällarna, nätterna och tidig morgon. Eftersom kroppen har möjlighet att vila och ta hand om sitt avfall på ett effektivt sätt när man sover på natten och ingen vätska tillförs, känner man av stenarna. Vid fasta kan man också känna av stenarna. Därför är det av vikt att man intar rikligt med vätska och undviker mat helt och hållet under fasteperioden med undantag för frukt. 

Diagnos

Man gör en datortomografi för att hitta njurstenarna. Eftersom smärtan är stark behandlas den med prostaglandinhämmande läkemedel t ex diklofenak. Man tror att den också dämpar urinproduktionen så att trycket i njuren minskar. Om inte den hjälper ges smärtlindring i form av spruta på vårdcentral eller akutmottagning. Man ger då oftast morfin eller kodein. dessa gör att musklerna slappnar av och att man känner sig yr och trött. 

Ofta brukar man få dricka vatten, men vatten kan öka trycket ovanför stenarna ännu mer vilket gör smärtan värre. 

För att göra sönder stenarna använder man sig av stötvågsbehandling, ESVL. Chockvågornna pulvriserar stenen. Man opererar nu väldigt sällan i västävärlden. Om de sitter för långt ner går man dock upp genom urinröret och plockar ut stenarna. Detta görs under narkos.  

90% av alla stenar under 7 millimeter passerar av sig själv i samband med toalettbesök. 

1 månad senare tittar man om stenarna finns kvar eller om njurarna har tagit skada av stenarna. 

Enklare och trivsammare

Visst vore det enklare om man förebyggde njursten istället. Man gör det genom att äta ordentligt med kalciumrik mat, magnesium rik föda. Man undviker svavelproducerande mat, fluor som finns i tandkräm, toxiner från desinfektionsmedel m.m. Men det finns andra enkla medel här är tre:

Pyrofosfat

Pyrofosfater, eller difosfater, är salter och estrar av pyrofosforsyra. Den är den enklaste formen av polyfosfat. Den är väldigt viktig inom biokemin eftersom den bildas när ATP ombildas till AMP. 

Den är en anhydrid till fosfat och löst i vatten sönderfaller den långsamt till fosfat.

Pyrofosfat finns naturligt i salivet och motverkar inte bara njursten utan också tandsten (som jag har fått ta bort många gånger). 

Bikarbonat

Bikarbonat består av en sur syra som heter pyrofosfat och en salt. Därför kan det vara en god idé att använda sig av bikarbonat som förebyggande medel för njursten. 

Citrat

B6

Det sägs att Vitamin B6 kan hjälpa till att motverka njursten - stämmer det?

I t ex granatäpple finns det 0,6 mg B6 och det motsvarar ca 7,1 % av RDI. 

Kemiskt sett är Vitamin B6 pyridiner och är egentligen en grupp B-vitaminer. Dessa omvandlas till pyridoxalfosfat. 

Större delen av allt B6 ombildas till pyridoxin. Pyridoxin bildar pyridoxalfosfat som är en co-enzym och ingår i syntesen av serotonin, noradrenalin, aminosyror, myelinbildande sfingolipid och hembildande aminolevulinsyra. 

Vitamin B6 är nödvändigt vid bildandet av röda blodkroppar, immunförsvaret, proteinbildning och nervsystemet. Det påverkar både kognitionen och sinnestämningen. 

B6 tillsammans med B12 är co-faktorer till folsyrans enkol-metabolism och deltar i syntesen av DNA samt omsättningen av homocystein. 

Den absorberas i övre delen av tunntarmen och omvandlas till co-enzym i tunntarmscellerna. 

B6 lagras i levern, hjärtat och njurarna och dessa lider störst risk om man intar för mycket B6, som man ofta gör om man tar både tillskott och äter mat som innehåller mycket B6. 

B6 finns i animaliska livsmedel, potatis, bröd och frukt. 

Om B6 överdoseras långvarigt, dvs tas som tillskott i mer än två månader och man samtidigt äter en kost rik på protein, potatis, bröd och frukt, kan det störa sömnen och ge kraftig drömaktivitet. Det kan ge nervskador och sämre fettförbränning.

Därför krävs det att man fastar och avhåller sig från B6 för att inte bli överdoserad. 

Brist på B6 beror oftast på att kroppen är försurad. Ofta har man då också brist på B12 och folsyra samtidigt. Har man celiaki eller ulceröt colit eller försurade njurar (njursten) kan man också få B6-brist. 

Man brukar då få sår i mungiporna, flagande läppar, svullen tunga. Man blir blek, får anemi och sämre immunförsvar. Men allt hänger ihop. Man får ändrad hjärnaktivitet och till och med depression och förvirring. 

Fasta är därmed a och o. Det återställer och balanserar kroppen. 

Ej nedbrytbart protein kräver ökat intag av B6. Animaliskt och vegetabiliskt protein försurar kroppen och detta måste tas om hand av någon - B6. Därför säger man att B6-intaget ska vara högre om man intar mycket protein. Men B6 behöver inte vara högt om man utesluter protein och istället äter aminosyror från sallader. Mycket enklare och behagligare för både njurar och hela kroppen. 

B6 finns i de flesta livsmedel och mycket i berikade flingor och bröd. Det finns i lever, kött, vetegroddar, torrjäst, vetekli, solrosfrön, fågel, baljväxter, nötter, frön och fullkornsprodukter. 

B6 finns också, men i mindre mängder, i mjölk, ägg, frukt och grönsaker. 

Den behövs för att omsätta aminosyror, fett och socker. 

Har vi inte B6-vitamin i kroppen omsätts inte proteinerna, kolhydraterna och fettet ordentligt och vi får istället njursten och andra stenar och problem. 

Sällan är det väl brist på B6 som är orsaken till infektioner, inflammationer, hjärt- och kärlsjukdomar, nervsjukdomar, sömnproblem, retlighet, depressioner, hudförändringar, röd tunga, blodbrist, ledsjukdomar, ödem, kramper och premenstruella kramper, åderbråck, hemorrojder, lever- och tarmsjukdomar. 

Snarare är det väl så att B6 blir en bristvara då den inte hänger med att ta hand om allt som intas i form av föda - makaroner med kyckling, McDonaldshamburgare och pommes frites, ostbågar och chips, lagad mat, processad mat m.m. 

Övervikt och sömnproblem

Ett intressant fenomen är att om man intar för mycket mat och därmed för mycket B6 kan det ge nervskador. Denna risk ökar ännu kraftigare om man även tar tillskott av B6. Det försämrar fettförbränningen i kroppen och stör sömnen. Om det är själva maten i form av protein, fett och kolhydrater som orsakar sämre fettförbränning eller själva B6-vitaminet återstår att se, men jag siktar på att det är själva maten som är orsaken, inte vitaminet i dess naturliga form. Däremot skyggar jag mot dess syntetiska form. 

Viktigt!

Vitamin B6 kan till viss del tillverkas av tjocktarmens bakterier. Alkoholister som intar stora mängder kolhydrater i form av alkohol lider ofta av brist på B6 eftersom den förbrukas i allt för stor takt då den inte hänger med att ta hand om allt socker som kommer in i kroppen. 

Vitamin B6 underlättar också upptaget av Magnesium som är viktig för kroppens funktioner. Om man bara intar B6 eller i kombination med magnesium kan detta tyvärr öka njurstensbildningen sägs det. Om detta får jag låta stå idag och undersöka vidare någon annan gång. 


Intressant att notera är mängden B6 i mat.

Bran Rice ger 204% av RDI av B6 eller 4.07 mg per 100g. Det är högt. 100 g torkade örter ger 2.69 mg B6 per 100g. Solrosfrön ger 1.35 mg per 100g. Vetegroddar ger 1.3 mg per 100g. Vitlök ger 1.24 mg per 100g. Pistaschnötter ger 1.12 mg per 100g. Tonfisk ger 1.04 mg per 100g. Lever ger 1.03 mg per 100g. Kalkon ger 0.81 mg per 100g.

Farligt högt ligger berikade flingor. De ger 12 mg B6 per 100g. En kopp ger 744% av RDI. Äter man en skål varje dag kommer man snart att bli förgiftad.

Kikärtor ger 0.47 mg per 100g. Jordnötter ger 0.55 mg per 100g. Potatis ger 0.31 mg per 100g. Tomat juice ger 0.11 mg.

Ja, du ser, det är hur mycket som helst. Inte konstigt att man blir sjuk, får nervskador och sömnproblem.

Fasta säger jag bara - fasta!