tisdag 14 april 2015

Hur man förändrar sina känslor



Jag vill förändra mina känslor som är negativa till omedelbar positiva eller andra känslor som är bättre än de jag redan erfar.

Det gör jag genom att så snabbt jag identifierat en känsla så ska jag börja tänka på de saker som ska förändra mina känslor omedelbart.

Osäkerhet och skuldkänslor ska bytas ut mot uttråkning.
Svartsjuka ska bytas ut mot hoppfullhet.
Hat och ilska ska bytas ut mot optimism.
Arghet ska bytas ut mot positiva förväntningar.
Discouragement, när modet sjunker ska bytas ut mot entusiasm.
Besvikelse ska bytas ut mot passion.
Överväldigande känslor ska bytas ut mot uppskattning.
Frustration/irritation/otålighet ska bytas ut mot kärlek.
Pessimism ska bytas ut mot frihet
Uttråkning ska bytas ut mot visdom och fred.
Rädsla, sorg och depression ska bytas ut mot uttråkning.

Nu till frågan, hur?

När jag känner mig osäker och skuldkänslor ska jag börja tänka på någonting som gör mig uttråkad. Men hur ska jag göra?

Vad som jag redan vet gör mig uttråkad, t ex när jag fastar kommer jag att bli frisk, vilket är en tro som hjälper mig att komma till känslan av uttråkning. När jag känner mig osäker ska jag istället tänka på någonting som är sant men som inte gör att jag känner mig osäker. Jag är osäker på att jag kommer att få pengar innan två år har gått. Jag vet att det är lätt att få 500 000 inom två år men jag är väldigt osäker på om jag kommer att lyckas med det inom bara ett par månader.

Hur ska jag leta efter bevis på att det som gör mig osäker blir någonting som jag förväntar mig istället? Någonting som jag kommer att tycka är normalt, så mycket att jag tycker att det blir tråkigt?

Tro är en tanke som jag tänker på hela tiden. Hur ska jag omvandla min osäkerhetstanke till en tanke som gynnar mig?

Allah har sagt att han lätt kan ändra vår verklighet, men denna tanke känns fortfarande främmande. Jag har inte just nu bevis på att Han lätt kan ändra min ekonomiska verklighet. Vad gäller andra saker har han ändrat min verklighet, men det tog lång tid, eftersom jag var osäker på om det stämde. Ju mer tiden gick förstod jag mer och mer att den vägen jag var på var rätt och jag samlade data, fakta, så att jag började känna mig säker och dessa bevis hjälpte mig mer och mer att förstå att jag till slut tyckte det var normalt. Detta gällde hälsa och sjukdomar. Fasta är nyckeln till hälsa och en nyckel till att bli frisk.

Nu gäller det min ekonomi. Jag är säker på att jag lätt kan få 500 000 kronor inom två år. På ett år, när jag har ett jobb tjänar jag cirka 250 000 kronor. Vad jag gör med dem är en annan historia. Men på två år kommer jag snabbt och lätt att ha mina 500 000 kronor. Det är inte det som är problemet. Jag är otålig. Jag vill ha dem nu.

Jag har förändrat mitt hem så att jag kan fokusera på doua, bön och på mina känslor. Jag har skapat ett minimalistiskt hem där det känns lätt att leva, där det känns skönt att vakna på morgonen, där jag inte känner mig överväldig av allt jag tidigare måste göra.

Maten blev lagad, av en annan, så det behövde jag inte göra. Jag fokuserade på att vara kvar på min högtflygande disk och mina sköna känslor av lycka, glädje, frihet och lätthet och det hjälpte mig att skapa en underbar dag där jag känner lugn och barnslig förtroende för livet och för framtiden.

Barnen var i solen en aprildag och badade i en liten babypool utomhus. Underbart för alla. Jag fick badat och duschat dem snabbt och lätt. Inget gnäll. De tog snabbt och lätt på sig sina pyjamasar och åt med aptit den maten de normalt inte gillar.

Tänk. Vad en känsla kan göra för alla.

Jag är väldigt säker på att jag kommer att få mina pengar, det är inte det det handlar om utan bara om otålighet. Osäkerheten kommer när det handlar om att jag verkligen tror att jag kommer att få dessa 500 000 innan den här tidpunkten. Det är där jag går bet. Hur lyckas jag förändra dessa tankar?

Men om jag mår bra kommer allting allt gå fortare. Så jag kan fokusera på att försöka att glömma och göra mer dhikr med Allahs namn och satsa på alla andra saker jag också har på gång, saker som känns lätt, som att sova, som att skapa mina visioner som ett minimalistiskt hem.

Jag har lagt en massa andra saker i min erfarenhetsväska som jag har burit med mig som varit till min fördel.

å jag ska bara fokusera på att vara glad... tills jag förstår hur allah har arrangerat sin skapelse så att det läggs fram så att allt som jag längtar efter kommer med lätthet, för det är mer än bara pengar jag bett om och allah svarar på alla mina glömda böner. Det jag måste göra är att komma till den känslan jag hade när jag först bad om det jag redan har. Om det jag redan har är sådant som inte ger mig den glädje som jag förväntar mig ska jag göra mig av med det.

Jag bryr mig om hur jag känner och jag mår bra, oavsett hur andra mår. Alla är ansvariga för sina egna drömmar, känslor och liv, inte jag. Allah har sagt så. Det enda jag är ansvarig för är mina barn, tills de är i puberteten, då blir de själva ansvariga för deras egna känslor. Det jag måste göra är att leva så att jag mår bra och bli mer egoistisk, där kärlek, glädje och lätthet kommer i första hand, för då brukar allting lösa sig.

Jag har fortfarande en osäkerhetskänsla vad gällande tidsramen, men absolut en säkerhet att det kommer inom en viss period så kort som två år så jag behöver bara fokusera på att må bra och Allah kommer att ge mig inspiration, en idé som kommer att kännas rolig och lätt, som är utan osäkerhet och rädsla, som är 100% halal, så att jag kommer dit.

Och det är jag säker på att jag gör.

Jag har redan i mitt liv tjänat 500 000 kronor, det var lätt. Jag har hittills tjänat ihop 250 000 x 10, dvs 2,5 miljoner kronor. Vad gjorde jag med dessa?

Jag köpte en massa mat, som gav mig sjukdomar.
Jag köpte en massa saker, som jag nu är irriterad över och vill slänga.
Jag köpte en massa saker till mitt hem, men lät andra bestämma över hur det skulle vara, vilket gjorde mig ledsen och irriterad.
Jag hyrde en lägenhet med elektricitet, vatten.
Jag köpte en massa möbler, som jag först inte gillade, men när jag bytte ut dem mot sådana jag gillar förlängs deras livslängd i mitt hus och jag kan sälja de vidare utan att skänka bort dem.
Jag köpte sakerna alldeles för dyrt.

Jag känner mig lurad.

Men jag köpte dem frivilligt.
Så vad skulle jag kunna göra annorlunda den här gången?

Jag kommer att ha 2,5 miljoner kronor eller upp till 5 miljoner kronor på tio år. Hur ska jag spendera dessa pengar?

Jag vill äta hälsosam mat, köpa fina kläder, men bara några enstaka plagg som jag sedan säljer och kan köpa nytt. Jag vill investera i de små sakerna som jag senare kan sälja vidare. Jag vill minska på allting eftersom människor redan har fullt upp med det de har.
Jag vill bestämma själv och sluta låta människor dumpa saker i mitt hus och säga nej till dem. Allah ger mig vad jag behöver redan.
Jag vill köpa ett hus, så att jag sedan kan sälja vidare. Jag vill köpa solceller så att jag slipper betala elektricitet och en del vattenbolag som jag kan investera i kanske?
Jag vill köpa kvalitetsmöbler som jag sedan kan sälja vidare.
Jag vill köpa sakerna till rätt pris och känna mig glad över att det var rätt pris och om jag var försäljare så vore jag glad över det priset.

Så, vilket hus eller vilken lägenhet ska jag köpa?

Jag vill köpa en lägenhet inom två år och har 250 000 kronor tillgängliga. Var ska jag köpa den? Vem ska bo i den? Spännande.

Nu kan jag göra annat.

Assalem aleikum

En uppdatering 15 april 2015 (dagen efter)

Jag tänkte på två saker. Dels det här med sommarstuga och dels det här med svartsjuka.

Sommarstuga

Sedan jag skrev detta har jag redan sökt på sommarstuga, alternativt fritidshus i Åre (andelshus) samt vanligt boende i form av bostadsrätt som jag kan hyra ut till andra men ändå äga. Jag har hittat en del intressanta objekt som ligger mellan 20 000 och 200 000 kronor, men ju mer jag tittade och tänkte på det, desto mindre entusiastisk blev jag. Inte för att jag inte hade pengar, för jag tänker redan att jag om två har pengar, utan för att jag faktiskt inte är så sugen på att investera i ett grått och trist ställe bara för pengarnas skull, men jag kan göra det för att betala av csn-skulden, men hur skön känsla gav det mig?

Inte heller när jag tänkte att investeringen kommer att tiodubblas inom de närmsta 20-30 åren som det brukar göra gav mig suget att köpa något.

Så jag sov på saken.

När jag vaknade kändes det helt plötsligt logiskt att ha en sådan investering, men inte särskilt passionerande, utan mera normalt och vanligt, jag till och med lite långtråkigt. Men en sommarstuga lät ganska okej, till och med roligt. Att få komma ut i naturen och byta bostad lite granna och att den inte kostar så mycket. Närheten till natur, fåglar och vatten. Det trivs jag med. Så det första jag kommer göra är nog att investera i en sommarstuga. Den får absolut inte kosta mycket, det tar bort den sköna känslan.

Sedan gick jag och solade mig i värmen och hörde färjan tuta och då fick jag känslan - ja, det är det jag vill ha - en färja.

Inte en båt, kanot, segelbåt, yacht eller någonting sådan, nej det är för litet och tråkigt, nej, jag vill ha en jättelik färja, en sådan som Viking Line äger och som tar med sig massor av passagerare.

Så jag kollade upp vad en sådan kostar.

Viking Line kostar 2 miljarder.

Så nu får jag fundera på hur jag ska ha råd med det...

Svartsjuka

Jag har ofta känt mig svartsjuk när jag måste ta hand om mina egna barn, men detta har jag ändrat till känslor av nöjdhet och okej-känsla. Hur?

Jag tänkte att jag är 100% ansvarig för min son. Men det är inte sant. Jag är bara 50% ansvarig för min son. De andra 50% är min man ansvarig för, pappan till barnet. Om inte han kan ta ansvar för honom så är det hans familj som får hjälpa till och har han ingen får samhället göra det, för de är släktingar på låååångt avstånd.

Det gör att 12 timmar kommer att frisättas för mig själv och vad jag vill. Jag behöver inte känna press att bara ta hand om barnen hela tiden.

Det förändrar också mina känslor gentemot när min man passar min svågers barn. För han har ju också 50% ansvar för sina barn och kan inte han får familjen, dvs min man eller annan person ställa upp.

Så det tar bort stressen. Jag har alltså enligt mitt tänkesätt, tillåtelse att lägga ansvaret på andra hälften av tiden och detta gav mig en ny känsla som för mig är obekant, nämligen den att jag är delaktig i mina syskons barns ansvar och jag har redan tre syskonbarn som jag aldrig hjälper till att ta hand om, så nu ligger det på mig istället att faktiskt börja intressera mig för dem lite mera än normalt och börja ta hand om dem. (Kanske kan de sova över i min sommarstuga och åka med på min färja? :-) )

Så nu när min man hjälper sin bror med att passa hans barn, behöver jag inte känna att han struntar i sina barn eller så, för han ta faktiskt hand om de också, utan han hjälper bara till med sin svågers ansvarsbit... och det är ju helt okej.